Allmänt om Dvärgpinscher

Raspresentation - Dvärgpinscher

2011-12-14 20:01 #0 av: MichaelaL

Vart kommer Dvärgpinschern ifrån? Och hur ska den egentligen se ut? Här kan du läsa rasstandarden som dvärgpinschern har.

Ursprungsland / Hemland
Dvärgpinschern kommer ursprungligen från Tyskland.

Användningsområden
Sällskapshund

FCI-Klassifikation
Grupp 2, sektion 1

Bakgrund / Ändamål
Runt förra sekelskiftet fanns det ett stort antal Dvärgpinschrar.

Helhetsintryck
DPn ska vara en avbild av pinschern. En förminskad sådan utan att ge ett dvärgartat intryck. Under den korta släta pälsen syns en elegant, kvadratisk byggnad.

Viktiga måttförhållanden
Dvärgpinschern är av en kvadratisk typ. Hela huvudets längd (från nosspets till nackknöl) skall motsvara hälften av ryggens längd (från manke till svansansättning).

Uppförande / Karaktär
DPn är en självsäker, balanserad, temperamentsfull och livlig hund. En trevlig familje- och sällskapshund.

Dvärgpinschern är livlig, temperamentsfull, självsäker och balanserad. Detta gör den till en trevlig familje- och sällskapshund.

HUVUD
Skallparti:
Skallpartiet ska utan att ha starkt framträdande nackknöl vara kraftig och långsträckt. En flat panna utan rynkor, och ska löpa parallellt med nosryggen.

Stop: Stopet ska vara lätt, men ändå tydligt markerat.

Nostryffel: Nostryffeln ska vara svart och välutvecklad

Nosparti: Nospartiet ska sluta i en trubbig kil. Nosryggen ska vara rak.

Läppar: Läpparna skall vara svarta, strama och sluta tätt intill käkarna. Mungiporna skall vara strama.

Käkar/Tänder: Under- och överkäkarna ska vara kraftiga. Det fulltaliga saxbettet ska vara kraftigt med vita tänder. Tuggmuskulaturen ska vara kraftigt utvecklad utan störande kindbildning.

Ögon: Ögonen ska vara mörka och ovala. Ögonkanterna skall vara svarta och åtliggande.

Öron: Öronen ska vara ståndöron eller hängande framåtvikta öron. De hängade öronen ska vara högt ansatta, v-formade och öronens inre kant ska ligga mot kinderna och vara riktade framåt mot tinnigarna. Vikningen ska vara parallell och inte ligga ovanför skallens plan.

Hals: Halsen ska vara ädelt böjd och inte för kort. Den ska vara harmoniskt och jämnt övergå i manken. Halsen ska vara torr utan löst halsskinn eller hakpåse. Halshuden ska vara stram utan rynkor.

KROPP
Rygglinje: Rygglinjen ska från manken slutta något bakåt.

Manke: Manken ska utgöra överlinjens högsta punkt.

Rygg: Ryggen ska vara kraftig, kort och stram.

Ländparti: Ländpartiet ska vara kraftigt. Avståndet från sista revbenet till höften ska vara kort, varvid hunden verkar kompakt.

Kors: Korset ska vara lätt rundat och omärkligt övergå i svansansättningen.

Bröstkorg: Bröstkorgen ska vara måttligt bred, vara oval i genomskärningen och nå till armbågarna. Förbröstet ska vara markant utvecklat genom bröstbensknappen.

Underlinje: Flankerna ska inte vara överdrivet uppdragna utan bilda en vackert böjd linje.

Svans: Svansen ska vara naturlig (okuperad). En svans som är formad som en sabel eller skära eftersträvas.

EXTREMITETER
Framställ: Framstället ska sett framifrån vara kraftigt, rakt och inte trångt ställt. Underarmarna ska sedda från sidan vara raka.

Skulderblad: Skulderbladen ska ligga fast an mot bröstkorgen. Skuldrorna ska vara väl musklade på bägge sidor om skulderbladen och nå över bröstkotornas taggutskott. De ska vara så snedställda som möjligt och väl tillbakalagda. Vinkeln mot horisontallinjen ska vara ca 50 grader.

Överarm: Överarmarna ska ligga väl an mot kroppen. De ska vara kraftiga och muskulösa. De ska vara vinklade ca 95-105 grader mot skulderbladen.

Armbåge: Armbågarna ska ligga korrekt an och varken vara utåt- eller inåtvridna.

Underarm: Underarmarna ska vara kraftigt utvecklade och väl musklade. Sedda framifrån och från sidorna ska de vara fullkomligt raka.

Handlov: Handlovarna ska vara kraftiga och stadiga.

Mellanhand: Mellanhänderna ska vara kraftiga och något fjädrande. Sedda framifrån ska de vara lodräta, sedda från sidan ska de vara något snedställda.

Framtassar: Framtassarna ska vara korta och runda med välvda och tätt intill varandra liggande tår (kattfötter). Trampdynorna ska vara hårda. Klorna ska vara korta, svarta och starka.

Bakställ: Bakbenen ska sedda från sidan vara snedställda. Seddan bakifrån ska de vara parallella och inte trångt ställda.

Lår: Låren ska vara måttligt långa. De ska vara breda med kraftig muskulatur.

Knäled: Knäna ska varken vara utåt- eller inåtvridna.

Underben: Underbenen ska vara långa, kraftiga, seniga och övergå i kraftfulla hasor.

Has: Hasorna ska vara utpräglat vinklade, kraftiga och stabila samt varken vara utåt- eller inåtriktade.

Mellanfot: Mellanfötterna ska vara lodrätt ställda.

Baktassar: Baktassarna ska vara något längre än framtassarna. De ska vara välvda och tätt intill varandra liggande tår. Klorna ska vara korta och svarta.

RÖRELSER: Dvärgpinschern är en travare. Ryggen ska förbli fast och relativt stadig i rörelse. Rörelserna ska vara harmoniska, säkra, kraftfulla, fria och marktäckande. Typiskt trav har god steglängd, är avspänt och flytande med kraftigt påskjut och fria frambensrörelser.

HUD: Huden ska vara stram på hela kroppen.

PÄLS
Struktur: Pälsen ska vara kort och tät. Den ska ligga slätt intill kroppen och vara glänsande. Det får inte finnas några kala ställen.

FÄRG
Enfärgat: Hjortröd, rödbrun till mörkrödbrun.

Svart med tanteckning: Lacksvart päls med röda eller rostbruna tecken. Eftersträvansvärt är också mörka, djupa och skarpt avgränsande tecken som möjligt. Tecken ska finnas över ögonen, på halsens undersida, mellanhänderna, tassarna, insidan av bakbenen och under svansen. Det ska finnas 2 likadana, klart avgränsande trekanter i bringan.

STORLEK
Mankhöjd: Hanhundar och tikar 25-30 c.

Vikt: Hanhundar och tikar 4-6 kg.

FEL: Varje avvikels från standarden är fel och ska bedömmas i förhållade till graden avvikelse.
- Grov eller tunn, låg- eller högställd
- Grov eller rund skalle
- Pannrynkor
- Kort, spetsigt eller smalt nosparti
- Tångbett
- Ljusa ögon; för små eller för stora ögon
- Lågt ansatta eller mycket långa, olikt burna öron
- Hakpåse
- För lång, uppdragen eller svag rygg
- Karprygg
- Sluttande kors
- Långa tassar
- Passgång
- Trippande rörelser
- Tunn päls
- Stickelhår, ålstreck, mörk sadel och urblekt eller ljus päls
- Mankhöjd som över- eller underskrider den i standarden föreskrivna med upp till 1 cm

ALLVARLIGA FEL
- Bristande könsprägel
- Lätt kroppsbyggnad
- Äppelhuvud
- Avsaknande av parallella linjer i huvudet
- Utåtvridna armbågar
- Underställt bakställ
- Rakt eller hjulbent bakställ
- Inåtvridna hasor
- Mankhöjd som över- eller underskriver den i standarden föreskriva med mer än 1 cm men mindre än 2 cm.

DISKVALIFICERANDE FEL
- Missbildningar av varje slag
- Otypisk
- Bett fel som över-, under- eller korsbett
- Enskilda grava fel som konstruktions-, päls och färgfel
- Mankhöjd som över- eller underskrider den i standarden föreskriva med mer än 2 cm
-Skyggt, aggressivt, ilsket, överdrivet misstänksamhet, nervöst uppträdande

NOTA BENE
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

TESTIKLAR
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Källa: SKK.se

På bilden: Dvärgpinschertiken Edna (SE60541/2011), född 2011-10-01.
Ägare: Michaela Lundgren (MichaelaL på iFokus).
Fotograf: Andreas Bjurström

Anmäl
2012-01-21 19:40 #1 av: MichaelaL
standard-dvargpinscher-fci185.pdf

Här kan du se standarden i PDF format.

Källa: SKK.se

Anmäl
2013-01-28 00:25 #2 av: [Bamze&Pajas]

Det som är en aningens tråkigt med rasstandarden är att om man får en pinne som är 38 cm hög och väger 10 kg, så är det tydligen helt okay att uppfödaren får fortsätta att vara med i t ex SKK och dvärgpinscherklubben.
Rasstandarden är tydligen bara en rekommendation och inget måste att den ska följas.

Anmäl
2013-01-28 08:11 #3 av: Anna-Helga

Fast man strävar väl efter att få fram hundar som är så rastypiska som möjligt, sedan händer det att en eller annan av någon anledning inte riktigt håller måttet, men har andra egenskaper som man som uppfödare kanske vill ha och så parar man kanske med en mindre hund nästa gång för att korrigera storleken för att få fram en hund som uppfyller så många av rasbeskrivningens krav som möjligt? Skulle jag tro? Och det finns väl andra exempel än storlek, men det är ju det som är frågan i detta fallet.

För min del är den mentala biten lika viktig som utseendet! Att hunden är framåt och glad och en trevlig familjehund. Sedan har ju såklart jag också idéer om hur jag tycker att en DP ska se ut, fast jag håller mig inom rasstandardens gränser. Det innebär inte alltid att valparna som sedan eventuellt kommer ser ut exakt som man tänkt sig? Det är ju inga garantier på något sätt... Och det är ett långsiktigt arbete.

Det är riktigt att det inte blir avelsförbud på en hund som är för stor eller tung enligt rasstandarden. Det beror skulle jag tro på att vi har en så pass liten avelsbas i Sverige så vissa individer kan vara viktiga frör rasen även om de är lite för stora eller lite för små. Det är ju ofta viss inavelsgrad och ibland ganska hög inavelsgrad bland DP.

En annan viktigare sak skulle jag vilja påstå är att man får avla på individer med känd patellaluxation eller andra sjukdomar och ärftliga defekter. Det ställer ju stora krav på valpköpare att kontrollera bakgrunden på den valp de tänker köpa så man köper en valp efter friska hundar. Det är ändå inga garantier men man har ju i alla fall större chans att få en frisk och sund hund! Alla valpköpare är inte intresserade av utställning eller avel heller och då kanske det inte spelar någon roll att hunden sticker ut lite från rasstandarden.

På Dvärgpinscherklubbens hemsida kan man läsa deras etiska riktlinjer: DPklubbens etiska riktlinjer men man kan ju som uppfödare ställa högre krav på sig själv och sin uppfödning än vad rasklubben gör! Själv skulle jag aldrig använda en hund i avel utan att ögonlysa och patellaundersöka med godkända resultat och jag tycker även man kan mentalbeskriva de hundar man ska använda i sin avel. Men det är ju upp till var och en att avgöra.

Ja, ni får rätta mig om jag har fel, men det här är mina åsikter och min uppfattning om hur jag tror att saker och ting hänger ihop och fungerar!

Mvh Anna

Anmäl
2013-02-06 09:27 #4 av: Geishas

#2 Det här med storlek är inte lätt, jag fick i min andra kull 4 valpar varav två hanar och två tikar. Tikarna ligger båda på 30-31cm i höjd ena hanen är 27cm och den andre 37cm. Det är inte konstigt att dvärghundarna blir större då de stora hundarna syns mer på utställning och primeras före de "små"

Jag har fått kommentaren att min hund var för liten på en utställning, det var en tik på 28cm :/

Jag föredrar att avla på hundar som ligger mellan 27 och 30cm, men det betyder inte alltid att avkomman blir i samma storlek.

#3 Jag kan inte annat än att hålla med om det du skriver, visserligen är ju inte basen så väldans låg men det är mkt samma linjer.

Ngt jag tycke är tråkigt är när unga hanhundar används till väldigt många tikar på kort tid. Det finns fler negativa aspekter p det så som snäv avelsbas, okända sjukdomar som kan dyka upp senare i täckhundens liv mm.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.